Only the sweetest words remain
Utanför fönstret ligger imman tjock över asfalten och andas tungt
Vi måste tvinga våra kroppar igenom den kvävande atmosfären som lägger sig som klistrigt svett i våra lungor, ljudet när vi andas låter exakt som knastrandet av smällbär på din bakgård sommaren 01.
Jag vill inte minnas allt som gör ont allt som har brutit sönder min kropp som alla de pepparkakor vi knäcker och hoppas på tre delar, hoppas på en önskning,
Tusen gånger om. Allt händer en gång till, solen går upp och ned och jorden snurrar runt sin egen axel men för vems skull? Det som händer borde få jorden att bryta samman och sluta existera men ingen tragedi i världen kan rubba den stadiga banan runt solen. Inget kan slita ut moder jord.
År ut och år in. 365.25 dagar och sedan börjar räkningen igen
Gott nytt år!
Släpp in det nya och släpp ut det gamla, vi tror och hoppas att efter 365.25 dagar ska vi kunna glömma allt ont som har fastnat i vår kropp med fiskekrokar, börja om på nytt, bli renare och friare, vackrare smalare. Vi ska duga. Detta år ska bli fantastiskt!
Varför fick du aldrig bli gammal med mig
Varför tog de dig ifrån mig
Sedan du släppte min hand har livet runnit iväg som sand, tidvatten har passerat och kommit tillbaka, jag har sett orkaner och tornados dundra förbi men jag står kvar på strandkanten som förstelnad i samma rörelse.
Vem vill skänka lite kärlek till en demon som jagar lyckan på en övergiven strand där livet sedan länge dött ut?
Hjälp ett monster att hitta hem
Jag hör ju själv hur det låter
Om tre månader kommer livet vara detsamma som nu. Jag kommer ha släppt taget om dem alla, länkat alla länkar till en annan länk så de bildar kompletta kedjor fast utan mig så jag är fri att falla fritt
Jag är fri att lämna dem alla när jag vill, vilken sekund som helst
Jag vill minnas fjärilar den sensommarnatten i den höga, vajande säden och ljudet av surrande bin som njöt när solen kastade sina sista strålar över horisonten.
Vi hade så bråttom därifrån
Vi ville fånga livet
Men ligg kvar en liten stund, sa jag, vi har tusen år och månader på oss att hinna ikapp, vi kan väl fånga livet en annan dag?
Om jag hade vetat allt jag vet nu, om kärleken och om moder jords obarmhärtiga gång hade jag aldrig låtit dig lyda mina ord och stanna med mig i natten och göra inget alls
Lyssna på bin hålla om mig en gång till, rita mönster i stjärnorna och fånga allt dammstoft.
Jag kan ingenting om stjärnbilder, Jag kan ingenting om livet
Och du lärde mig allt om natten om livet och om jorden, dina ord i natten var de varma vindpustarna mot mitt hår som jag kan känna än idag
Jag hade aldrig släppt taget om dig
Om jag hade vetat då
Vad jag vet nu
Utanför fönstret ligger imman tjock över asfalten och andas tungt
Vi måste tvinga våra kroppar igenom den kvävande atmosfären som lägger sig som klistrigt svett i våra lungor, ljudet när vi andas låter exakt som knastrandet av smällbär på din bakgård sommaren 01.
Jag vill inte minnas allt som gör ont allt som har brutit sönder min kropp som alla de pepparkakor vi knäcker och hoppas på tre delar, hoppas på en önskning,
Tusen gånger om. Allt händer en gång till, solen går upp och ned och jorden snurrar runt sin egen axel men för vems skull? Det som händer borde få jorden att bryta samman och sluta existera men ingen tragedi i världen kan rubba den stadiga banan runt solen. Inget kan slita ut moder jord.
År ut och år in. 365.25 dagar och sedan börjar räkningen igen
Gott nytt år!
Släpp in det nya och släpp ut det gamla, vi tror och hoppas att efter 365.25 dagar ska vi kunna glömma allt ont som har fastnat i vår kropp med fiskekrokar, börja om på nytt, bli renare och friare, vackrare smalare. Vi ska duga. Detta år ska bli fantastiskt!
Varför fick du aldrig bli gammal med mig
Varför tog de dig ifrån mig
Sedan du släppte min hand har livet runnit iväg som sand, tidvatten har passerat och kommit tillbaka, jag har sett orkaner och tornados dundra förbi men jag står kvar på strandkanten som förstelnad i samma rörelse.
Vem vill skänka lite kärlek till en demon som jagar lyckan på en övergiven strand där livet sedan länge dött ut?
Hjälp ett monster att hitta hem
Jag hör ju själv hur det låter
Om tre månader kommer livet vara detsamma som nu. Jag kommer ha släppt taget om dem alla, länkat alla länkar till en annan länk så de bildar kompletta kedjor fast utan mig så jag är fri att falla fritt
Jag är fri att lämna dem alla när jag vill, vilken sekund som helst
Jag vill minnas fjärilar den sensommarnatten i den höga, vajande säden och ljudet av surrande bin som njöt när solen kastade sina sista strålar över horisonten.
Vi hade så bråttom därifrån
Vi ville fånga livet
Men ligg kvar en liten stund, sa jag, vi har tusen år och månader på oss att hinna ikapp, vi kan väl fånga livet en annan dag?
Om jag hade vetat allt jag vet nu, om kärleken och om moder jords obarmhärtiga gång hade jag aldrig låtit dig lyda mina ord och stanna med mig i natten och göra inget alls
Lyssna på bin hålla om mig en gång till, rita mönster i stjärnorna och fånga allt dammstoft. Jag kan ingenting om stjärnbilder. Jag kan ingenting om livet.
Och du lärde mig allt om natten om livet och om jorden, dina ord i natten var de varma vindpustarna mot mitt hår som jag kan känna än idag
Jag hade aldrig släppt taget om dig
Om jag hade vetat då
Vad jag vet nu
Du är så bra Tuva. Så jävla bra.
Vad ska man säga när man inte finner ord men ändå inte kan hålla tyst? Du skriver såååååå bra. Dödens.