< Till bloggens startsida

Det är väl lika bra (att sätta eld på alltihop)

Jag står här med elden i mina händer
Låt inte någon slippa undan alla ska få hämnd!
Är jag lättstött eller är jag verkligen så sårad som de säger
Ska jag lita på mig eller ska jag lita på det alla andra säger om mig?

I min panna finns spår av den ovisshet som länge härjat i min kropp
Jag känner inte mig själv

Jag ska bränna ner alla städer som lämnat spår i mig
Tillsammans med de människor som gjort mig till den jag är - på gott och ont - och jag undrar vem jag skulle varit om ni inte skurit till mig så jag passade i glasskon
Skulle mina ögon vara lika tomma och mörka efter all den tystnad som brutit sönder mig
Om jag inte varit jag?
Skulle min kropp vara lika fragil och full med små vita ärr efter alla tänder som huggit i mig
Om ni inte varit ni?

Jag är rädd för att drömma, jag är rädd för alla saker som kan framkalla de minnen jag försökt glömma så länge nu, jag är rädd för att försvinna utan att berätta att jag älskar dig, jag är rädd för framtiden och jag är rädd för människor som ser rakt igenom mig

Om jag vågade ta ett steg längre fram, våga förlora mig själv i dimman av den ihåliga lycka som ekar i alla de kroppar som vrider sig i ljuset från den elektriska solen
Jag vill lära mig att tappa allt

Tappa kontrollen
Förlora mig själv

Det inlärda kontrollbehovet skaver mot hela min existens jag vill ju våga vara drastisk och brutal
Jag har en kniv!
Göm er och visa mig rädslan som brinner i era ögon

Jag vill ha blod
Jag vill ha hämnd
För livet blir så vackert
när man skapar något fult.


Only the sweetest words remain

Utanför fönstret ligger imman tjock över asfalten och andas tungt
Vi måste tvinga våra kroppar igenom den kvävande atmosfären som lägger sig som klistrigt svett i våra lungor, ljudet när vi andas låter exakt som knastrandet av smällbär på din bakgård sommaren 01.
Jag vill inte minnas allt som gör ont allt som har brutit sönder min kropp som alla de pepparkakor vi knäcker och hoppas på tre delar, hoppas på en önskning,

Tusen gånger om. Allt händer en gång till, solen går upp och ned och jorden snurrar runt sin egen axel men för vems skull? Det som händer borde få jorden att bryta samman och sluta existera men ingen tragedi i världen kan rubba den stadiga banan runt solen. Inget kan slita ut moder jord.
År ut och år in. 365.25 dagar och sedan börjar räkningen igen

Gott nytt år!
Släpp in det nya och släpp ut det gamla, vi tror och hoppas att efter 365.25 dagar ska vi kunna glömma allt ont som har fastnat i vår kropp med fiskekrokar, börja om på nytt, bli renare och friare, vackrare smalare. Vi ska duga. Detta år ska bli fantastiskt!


Varför fick du aldrig bli gammal med mig
Varför tog de dig ifrån mig


Sedan du släppte min hand har livet runnit iväg som sand, tidvatten har passerat och kommit tillbaka, jag har sett orkaner och tornados dundra förbi men jag står kvar på strandkanten som förstelnad i samma rörelse.
Vem vill skänka lite kärlek till en demon som jagar lyckan på en övergiven strand där livet sedan länge dött ut?
Hjälp ett monster att hitta hem
Jag hör ju själv hur det låter


Om tre månader kommer livet vara detsamma som nu. Jag kommer ha släppt taget om dem alla, länkat alla länkar till en annan länk så de bildar kompletta kedjor fast utan mig så jag är fri att falla fritt
Jag är fri att lämna dem alla när jag vill, vilken sekund som helst

Jag vill minnas fjärilar den sensommarnatten i den höga, vajande säden och ljudet av surrande bin som njöt när solen kastade sina sista strålar över horisonten.
Vi hade så bråttom därifrån
Vi ville fånga livet
Men ligg kvar en liten stund, sa jag, vi har tusen år och månader på oss att hinna ikapp, vi kan väl fånga livet en annan dag?

Om jag hade vetat allt jag vet nu, om kärleken och om moder jords obarmhärtiga gång hade jag aldrig låtit dig lyda mina ord och stanna med mig i natten och göra inget alls
Lyssna på bin hålla om mig en gång till, rita mönster i stjärnorna och fånga allt dammstoft.
Jag kan ingenting om stjärnbilder, Jag kan ingenting om livet
Och du lärde mig allt om natten om livet och om jorden, dina ord i natten var de varma vindpustarna mot mitt hår som jag kan känna än idag


Jag hade aldrig släppt taget om dig
Om jag hade vetat då
Vad jag vet nu

Utanför fönstret ligger imman tjock över asfalten och andas tungt
Vi måste tvinga våra kroppar igenom den kvävande atmosfären som lägger sig som klistrigt svett i våra lungor, ljudet när vi andas låter exakt som knastrandet av smällbär på din bakgård sommaren 01.

Jag vill inte minnas allt som gör ont allt som har brutit sönder min kropp som alla de pepparkakor vi knäcker och hoppas på tre delar, hoppas på en önskning,

Tusen gånger om. Allt händer en gång till, solen går upp och ned och jorden snurrar runt sin egen axel men för vems skull? Det som händer borde få jorden att bryta samman och sluta existera men ingen tragedi i världen kan rubba den stadiga banan runt solen. Inget kan slita ut moder jord.

År ut och år in. 365.25 dagar och sedan börjar räkningen igen
Gott nytt år!

Släpp in det nya och släpp ut det gamla, vi tror och hoppas att efter 365.25 dagar ska vi kunna glömma allt ont som har fastnat i vår kropp med fiskekrokar, börja om på nytt, bli renare och friare, vackrare smalare. Vi ska duga. Detta år ska bli fantastiskt!

Varför fick du aldrig bli gammal med mig

Varför tog de dig ifrån mig

Sedan du släppte min hand har livet runnit iväg som sand, tidvatten har passerat och kommit tillbaka, jag har sett orkaner och tornados dundra förbi men jag står kvar på strandkanten som förstelnad i samma rörelse.

Vem vill skänka lite kärlek till en demon som jagar lyckan på en övergiven strand där livet sedan länge dött ut?

Hjälp ett monster att hitta hem

Jag hör ju själv hur det låter

Om tre månader kommer livet vara detsamma som nu. Jag kommer ha släppt taget om dem alla, länkat alla länkar till en annan länk så de bildar kompletta kedjor fast utan mig så jag är fri att falla fritt

Jag är fri att lämna dem alla när jag vill, vilken sekund som helst
Jag vill minnas fjärilar den sensommarnatten i den höga, vajande säden och ljudet av surrande bin som njöt när solen kastade sina sista strålar över horisonten.

Vi hade så bråttom därifrån

Vi ville fånga livet

Men ligg kvar en liten stund, sa jag, vi har tusen år och månader på oss att hinna ikapp, vi kan väl fånga livet en annan dag?

Om jag hade vetat allt jag vet nu, om kärleken och om moder jords obarmhärtiga gång hade jag aldrig låtit dig lyda mina ord och stanna med mig i natten och göra inget alls

Lyssna på bin hålla om mig en gång till, rita mönster i stjärnorna och fånga allt dammstoft. Jag kan ingenting om stjärnbilder. Jag kan ingenting om livet.

Och du lärde mig allt om natten om livet och om jorden, dina ord i natten var de varma vindpustarna mot mitt hår som jag kan känna än idag

Jag hade aldrig släppt taget om dig

Om jag hade vetat då

Vad jag vet nu


Hej vänner!

Här finner ni en hel del massa bokstäver som jag har slängt ihop och ska föreställa något slags sammanhang.
Mig kan ni även hitta på

thinair.blogg.se

Adjö!

RSS 2.0